Igår var jag ute och sprang. På schemat var det att springa så här:
3km upp + 6km i 5.40 tempo + 3km ned.
De första km kändes lite tunga som vanligt. För att kunna springa 6 km i snabbare tempo fick jag kämpa en del. Benen var inte så pigga!
Det stora problemet började när det började att regna rejält!
Jag var ensam och långt hemifrån och det fanns ingenstans att söka skydd.
Det var bara att fortsätta!
Jag ändrade attityden och tog bort de negativa tankarna.
Jag var där ensam mitt i naturen, det blåste och regnade mycket och jag frös lite. Men vaddå? Det var skönt! Och jag kände mig stark!
Jag kände hur min kropp kunde bara springa och springa fort i regnet! Gud var härligt det var!
Jag joggade ner hem. Det blev 12.5 blöta kilometer totalt!
Idag blir det ett distanspass med tjejerna men först ska jag testa ketbells på gymmet!
Ni förstår hur skönt det var att duscha efter passet!! Eller hur?
Ja, det sitter skallen 🙂 Bra jobbat!
Jag bor i Blekinge, så det är en bit från dig 🙂
mvh//pernilla be
PS: Var har du köpt din neonrosa outfit som du hade häromdagen? En sådan vill jag ha 🙂
Ja! Det syns verkligen att du behöver en dusch 🙂
Du är en helt otrolig kämpe!
Ville bara titta in och tala om att jag kör Viktväktarna för fullt nu och det känns toppen. Nu kommer ditt material att komma till användning!
Ha en toppenfin dag!
Sussie