Idag träffade jag tjejerna för att springa ett långpass. Min plan var att springa 120 min. Men från första steget kändes inte bra. Det var tugnt.
Linda, Susanne och jag joggade först 2 km för att träffa de andra tjejer. Redan då hade jag svårt att hänga med. Jag tänkte som vanligt: det släpper!
Jag blev så orolig när jag såg min puls! Upp till 90-93%!! Det kan inte vara möjligt! Jag sprang inte fort alls.
Signaler!!! Jag tog det lugnt!
Så konstigt!
Vi sprang en fin runda i Märlingsbo. Det är lite blandad med grusvägar och asfalt.
Det var så fint!
De senaste veckor har jag känt mig snabb, stark och uthållig. Men idag var inte så.
Vi pratade om det medan vi sprang och jag tror kroppen är så smart. Det har varit mycket och någong gång säger kroppen stopp.
Mycket på jobbet, stressigt, sovit lite, tränat mycket…
Eller jag kanske är på väg att bli sjuk.
Det känns inte som vanligt idag i alla fall!
Vi får se.
Jag ska verkligen försöka ta det lugnt och sova mer!
Vi laddar för en ny vecka nu!
Hej! Svarade på min blogg men tar det här med:
Åh, jag springer back-to-back varje helg som jag har möjlighet (tre gånger hittills). Inte säkert att jag kommer på lördag dock 😦
Jag flyger till Oslo, blir smidigast. Fast det kanske inte är lika smidigt från Östergötland… Varför kan inte Göran?
Kram!
Göran har sin årsfest på jobbet den 30 nov. Jag tänker åka på fredag, du med? Vi kan ses i Oslo. Vi kan bo på samma hotell kanske. Har du bokat hotellet? Åker du själv?
Hej! Såg nu! Jag bor antingen hos min syster eller en kompis. Men vi ses där såklart! Funderar på vad jag ska äta kvällen innan…