Att få springa i den vackra naturen i Sverige.
Att få springa med tjejer lika kära i löpning som jag.
Att tack vare Tjejmarathon började jag att älska traillöpning.
Att kunna springa i geggig terräng och bli blöt utan att bry mig.
Att känna mig så lycklig bara för att jag springer…
Då kan jag säga jag har tur!
Jag är lyckligt lottad!

Igår var en magisk dag igen i löparskorna.
Vi startade dagen redan kl6:15 på morgonen för att hinna med frukost och allt vi behövde.
Vi tog bussen till stan från Kårsta och kl 9:05 träffade vi Nina, Dimma och Naiti i T-Centralen.
Framme i Huddinge träffade vi Svetlana och Maria också!
Planen för dagen var att springa från Huddinge till Handen genom den vackra skogen i Sörmlansleden.
Huddinge stn – Gladö kvarn – Paradiset – Handen. (Etapp 6, halva 6.1 och 5 av Sörmlandsleden)

Magda var också där men hon var fotografen!

Nina guidade oss hela vägen med kartan i handen. Hon var så proffsig och visste precis var vi skulle springa.
Vi följde de oranga ledmarkeringarna!
Svetlana och Maria sprang inte hela vägen men det var roligt att de sprang en bit med oss. Man hinner att prata en del!

Vi sprang i lungt tempo men det visste vi från början. Det här var en njutningsdag!
Ingen brådska och det var bra. För att i vissa partier var det riktigt halt. Vi väntade på varandra.

Visst! Direkt till Paradiset!

Dagen var perfekt för att springa i våra ögon. I andras ögon var det kanske perfekt för att sitta i soffan! Ha ha

Gladö kvarn. Här de rika skickade sina kläder för att tvättas på 1700-talet!

Vi hade lite regn, ca 10 grader och alla fina färger som skogen har i den här årstiden.
Vi även såg massa svampar, det finns fortfarande lingon och några blåbär!

Det ger mig så mycket att få vara där, jag känner mig lugn och lycklig.
Vi skrattade, sjöng och pratade hela tiden.
Var vi smutsiga och blöta? Ja-aa. Men vi brydde oss inte. Inte ett dugg. Vi sprang genom pölar och gegga!

En gång sprang vi på en spång som hade dränkts. Ingenting att göra annat än att accepetara det! Vi var redan blöta!
Kolla!! Vad jag älskar bilden:

Fötterna under vattnet!

jag flyger ha ha!

Jag hade varit orolig hela veckan för formen. Jag trodde jag skulle bli sjuk.
Men nej, det kändes kanon och jag var stark hela vägen! Så j.la underbart!

En fin fin backe!!

Vackert!

Framme vid Handen station såg vi att det saknades 150 meter för att nå 30 km. Bara att springa lite till då.
Man slutar aldrig ett pass så där eller hur?
Vi sprang ner i den tunnel som fanns på stationen.

Här sprang vi de sista 150 meter!

Klart!
Nu hade vi sprungit 30 km och vi hade 2 min på oss innan tåget kom. Springa igen fort fort för att hinna.

Nöjda tjejer på tåget: blöta med glada!

När vi kom till Centralen gick vi in direkt till Burger King. Vi var inte precis snygga och rena men men… vi åt där.
Vad gott det var med varm mat!

Sedan sa vi hejdå och jag duschade på Centralen. Vad skönt det var.
Spenderade lätt en halvtimme i varmvatten. Jag hann att köpa en kanelbulle och kaffe innan min buss åkte hem.

Vilken underbar dag! Vilket gäng!
Vi som är Tjejmarathongäng!
Tack för igår tjejer!

Vilken tur jag har!