Det har varit ett enormt krig i mitt huvudet sedan i januari.
Jag har inte tränat som jag har velat och därför behöver jag bestämma mig med en sak.
Här är min historia efter Bislett:
- Vilade två veckor (årsvila)
- Började att träna men hade ont i hälen och fotleden. Jag antar det var konsekvenserna efter Bislett.
- Blev lite bättre och ökade mängden lite.
- Sprang en ultrahelg 26-27 januari. Lördag 20 km och Söndag 57 km (ultraintervaller)
- Efter helgen fick mycket ont i baksidan av låret,i hälen och foten.
- Besök hos en sjukgymast i Linköping och även besök hos Acces Rehab i Stockholm
- Besked: Irritation i ischiasnerven som påverkade vänstersidan: höften, midja, benet och hälen.
- Besökte Jessica Falk och fick ett rehab program den 16 februari.
- Sedan dess har jag tränat bara för att inte tappa för mycket formen. Fokus på att bli av problemet.
- Mycket träning på corepartiet och för att bli stark.
Som ni ser, scenariot har inte varit det bästa när man har ett stort mål att springa den 13 april.
Det är TEC 50 miles (80 km).
Jag har funderat mycket på loppet. Det har alltid funnits hopp om att det skulle bli bättre.
Jag är självklart mycket bättre idag och det känns som jag kommer att snart kunna börja träna hårt igen.
Det är bara sex veckor och jag känner mig inte i bästa formen.
Jag har snackat mycket med Andreas och vi båda vet att jag borde klara distansen (80 km) på grund av min envishet.
Jag säger inte detär lätt men jag tror jag kan klara det.
Kommer jag att bli nöjd?
Vill jag springa och känna mig stark och i form? Ja, det vill jag.
Men jag vet också att om jag springer utan att har tränat enligt planen det finns en stor risk attjag skadar mig igen och behöver vila och även rehaba migen ännu en längre period.
Så jag har tagit ett beslut. Jag ska inte springa TEC i år.
Det är jobbigt att tacka nej men jag ska istället träna mig stark och springa mina tre lopp jag har planerat på sommaren.
Tråkigt men jag hoppas det är ett smart beslut.
Han hjälper mig och snart ska vi öka dosen med träningen.
Jag kanske kan vara pacer om någon behöver det? Eller funktionär?
Coynthas blogg 
Vad tråkigt!! Det är svårt att vara i bästa formen hela året. Jag vill helst också springa en massa lopp. Men jag hinner inte träna ordentligt. Kom o spring lidingöultran 26 med mig då?? Den 4 maj.
Ta hand om dig!
Ja Nina! Jag tänker springa Lindingöultra istället! Det får bli så! Vi kör tillsammans!
kram
Ditt beslut låter förnuftigt. Att springa så att man sedan måste repa sig och hålla på med rehab i några månader är ju inte bra.
Tack! Men det är jobbigt att inte springa… det var mitt stora mål! kram
Tråkigt men låter som du gör ett smart beslut!
kram!
Det låter som ett klokt beslut. Jag hoppas jag har samma styrka i mitt resonemang i sommar/höst när jag ska ta beslut om Ironman 2014. 🙂 Heja dig!!!
Så länge man är frisk det är bara köra på!!!
Det är klart du ska köra Ironman 2014!! kram
Jag är ledsen för din skull men det var ett mycket klokt beslut.
Tack! Det kommer att bli bra. Jag ska njuta alla mina lopp på sommaren!! Kram
Tråkigt:-( …..men jag håller med dig och alla andra! Ett KLOKT beslut!
Vi ses förhoppningsvis på något löparäventyr i sommar:-)
Kram!
Nej, vad tråkigt! Men väldigt klokt och modigt att faktiskt lyssna på kroppen och tänka på resten av säsongen och framåt. Hoppas du kan uppleva det från sidan istället!
Jag tror du gör rätt. Kram