Svårt att tro, men det är sant!

Publicerad den 12 februari 2015 av coyntha

Jag tänker berätta för er vilken kväll jag har haft idag!
Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta.

Efter jobbet åkte jag till stan och träffa min sjukgymnast. När jag satt på bussen på väg dit trodde jag att jag hade tappat en vante. Det visade sig att den var i min väska så alla som jag ringde för att kolla om de kunde hitta den behövde inte leta mer.
Efter besöket hos sjukgymnasten träffade jag Susanne och vi gick på Espresso House och fikade. Vi behövde uppdatera våra liv lite! Klockan var inte så mycket efter det så det var skönt att kunna åka hem lite tidigare än vanligt!

Jag åkte buss hem och väl framme bestämde mig att inte hämta bilen på stationen utan åkte till sista busshållplatsen vid Vårdcentralen och gick hem. Göran kunde då hämta bilen när han skulle komma hem.
När jag kom hem kom jag på att jag inte hade någon nyckel för att komma in. Fan. Jag som hade längtat att komma hem och hinna laga mat tidigt!
Jag kom på att en av våra vänner fick en våra nycklar när hon tog hand om katterna medan vi var i Arvika. Jag sms:ade henne och frågade om hon kunde komma förbi och lämna nyckeln. Hon har nyss opererat sig i en hand så det var svårt för henne att komma, tänkte jag. Jag fick inget svar.

Nä, jag ville inte stanna ute till kl 18.00 tills Göran skulle komma hem!

Jag bestämde mig för att gå till stationen och hämta bilen. Jag har alltid en bilnyckel i min väska! Jag försökte ringa min vän och berätta att jag skulle komma till henne och hämta nyckel men mobilen stängde av sig.
Jag började att gå till stationen när en bil stannade bredvid mig. Det var ett par kompisar som skulle låna vår takbox. De hade ringt Göran och han berättade att jag var utelåst. Jag hoppade in i deras bil och fick skjuts till stationen. De skulle komma senare till oss och hämta takboxen.

När jag startade bilen letade jag efter min mobil för att ladda den i bilen och hittade inte den. Fan igen! Mobilen var borta.
Jag åkte till min vän och när jag kom fram hon var inte hemma! Vad? Hennes son sa att hon hade åkt hem till mig! Herre Gud! Jag bad honom ringa och be henne lämna nyckel i entren! Annars skulle vi korsa varandra igen!

Jag åkte hem och hittade nyckeln. Ringde det andra paret vänner som hade skjutsat mig till stationen och frågade om jag hade lämnat min mobil i deras bil. Ja, den var där.
De kom lite senare och gav mig min mobil.

Kan ni tro allt detta?
Nej, jag hittar inte på historian. Det är sant!
Hur kan så mycket gå fel på en och samma gång?

Jag bestämde mig för att inte göra något mer och ligga på soffan resten av kvällen haha Det var inte min kväll!

Att jag var hos sjukgymnasten idag är en annan historia.
Den tar vi i morgon! Den har en bra möjlighet att ha en happy end!
God natt!

Vecka som har gått i bilder

Publicerad den 28 maj 2014 av coyntha

Svara

v 21.

Just nu är jag trött. Trött på allt som ska göras. Stress kanske?
Det spelar ingen roll om jag sover mer. Jag känner mig trött. Löpningen känns inte lika kul och inte lika lätt.
Förra veckan hann jag med massor. Några roliga pass trots allt. Många km både med fötterna och en hel del resor med jobbet.
Till slut blev jag nöjd med veckan och jag hann både att fira sonen och även bli firad på Morsdag!

Jag hoppas på en lite lugnare vecka den här veckan. Det är nämligen maratonvecka. Det lär inte vara så lugnt men roligt?
Jag ska försöka ladda mentalt för att det ska bli kul medan i helgen!

Bild 1:
Var på Internat med jobbet i Sandvik Gård i Åby.

Bild 2:
Underbar efterrätt på middagen på internatet.

Bild 3:
Morgonjogg kl 6:00 runt gården i deras motionsspår! Det var vackert! (Men tungt att springa)

Bild 4:
Blodomloppet med jobbet. 10 km. PB!
Bild med Roxen.

Bild 5:
Lördagspass och en träff med en älg medan jag sprang!
Wow!

Bild 6:
Kyckling Enchiladas för att fira sonens födelsedag. Hans favorit mat!

Bild 7:
Vi gjorde vad vi borde: röstade! Första gången för hela familjen!

Bild 8:
Bakade en chokladtårta mexican style. Vi firade allas födelsedags: Michelle, Jorge och Göran och morsdag!

Bild 9:
Firade morsdag min stil: i skogen så klart!

Bild 10:
Bästa presenten jag fick i söndags! Min fina dotter! ❤

Prioritering

Publicerad den 22 januari 2014 av coyntha

Ja, ibland ser dagarna inte så lätt ut och man undrar: hur ska jag hinna träna?

Jodå! Det finns alltid tid, nästan alltid om man verkligen vill.
Pratade med Andreas och berättade att jag hade svårt att hinna träna idag. Jag frågade om det var katastrof om jag missade dagens pass. Nej, sa han. Det är inte katastrof, kör ett kortare pass om du hinner.
Så här såg min dag ut idag:

5:45 – Gick jag upp från sängen efter har sovit 7 timmar.
6:30 – Frukost
7:05 – Buss till Linköping
8:15 – Startar min dator på jobbet
8:30 – 11:45 – Sitter på möte
12:00- 13:05 – Sprang 50 min på gymmet och duschade
13: 15-13:30 – Snabb lunch
13.30- 15:55 – jobbade supereffektiv
16.00 – 17.15 – fixade mina naglar
17:30- 17:55 – middag på Sallads Bar med älsklingen
18.00- 20:00 – Bio med älsklingen
20:40 – Buss till Linköping
21:30 – Hemma igen

Nu, har jag startat tvättmaskinen, diskat och skriver ett inlägg. Min plan är gå och lägga mig snart för att hinna sova, igen minst 7 timmar.
Ja, ibland kan det vara lite för mycket, men det var en rolig dag och jag hann att träna! 🙂

På gymmet! #Hokaoneone

Motivation, tacksamhet

Publicerad den 10 januari 2014 av coyntha

Svara

Denna kortfilm visar ordets makt att radikalt förändra ditt budskap och din påverkan på världen.
Titta till slutet … och ler …. och bli motiverad. 🙂

Vi kan göra en bättre värld tillsammans!

När vi var i Mexico; dagarna innan jul såg vi tiggare i varenda gata, i varenda hörn och vid nästan alla rödljus!
Alla ville ha lite pengar. De kanske ville ha mat på bordet? De kanske behöver mata sina barn?
Barnen som tiggde pengar frös och var hungriga?
Det tigger för de inte har andra möjligheter som vi har haft! De är inte lata utan de vill verkligen förtjäna varje peso de får. Ingenting är gratis i livet.
Alla fick några pesos från oss. Våra barn frågade varför gjorde vi det?
Vi svarade att några kronor kanske kan hjälpa lite och vi kanske kunde ge dem lite glädje.
Livet är inte alltid rättvist och det gör ont.
Det är verkligheten och det är mitt land.

På julafton, när vi skulle riva av pappren på paketen, var det svårt att ändå släppa denna bild från näthinnan.
Vi önskade vi hade oändligt med mynt.
Att ha en bil full med julklappar och påsar med olika affärer var inte bästa scenariot vi hade framför oss.

Om livet vore en tävling så finns det de som startar långt bakom startlinjen:

Foto by Göran Sedvall

Min höft

Publicerad den 23 november 2013 av coyntha

Rapport

Jag har varit hos sjukgymnasten idag.
Som jag berättade förut har jag haft ont i höftkammen sen jag sprang i Borås.
Jag ville kolla det innan jag ger mig i på en sån stor påfrestning som Bislett om en vecka.
Han sa att jag har en överbelastning av musculus tensor fasciae latae, dvs en längsgående muskel i låret.
Det är samma som löparknä fast i andra ändan av muskeln, i höften.
Det brukar bero på att marken man springer på lutar åt sidan. Det är så klart oftare på löpare som springer mycket på landsväg och asfalt. Landsvägen lutar ju utåt för att regnvattnet skall rinna av vägen. De senaste månaderna har jag tränat mest på asfalt, tyvärr.
Jag fick några rehab övningar, stretch övningar och voltaren-kur på 5 dagar.
Om jag springer ska jag få ismassage direkt när jag kommer hem.
Han tejpade höften och vi kommer att fortsätta göra det hemma. Att använda kinesisk tejp är för att förebygga eller rehabilitera skador. Att tejpa en skada är ett bra alternativ till ett skydd vid rehabilitering och återgång till träning.
Kinesiologytaping påverkar aktiveringen av det neurologiska systemet, kroppens informationsprocessor och cirkulationssystemet.

Jag fick springa. Jag ska stretcha och rehaba alla dagar innan vi åker till Oslo.

Det kommer att bli bra eller hur?

Stretch övning hos sjukgymnasten

Min dag

Publicerad den 17 november 2013 av coyntha

Det har varit en perfekt födelsedagsdag. Först blev jag väckt av mina killar hemma med några paket och sång.
De vet exakt vad jag gillar, jag fick superfina presenter.
Sen åkte vi till stan och åt lyxfrukost på hotellet!
Efter det var det dags på mys-träning på ett fint gym som också har pool.
Vi tränade i lugn och ro ca 1:30 timme och svettades rejält!
Sen gick vi till pool och spa avdelning för att njuta av poolen men mest var vi intresserade av bubbelpoolen och bastun.
Såååå skönt!
Sen var vi hungriga igen!
Vad gör man då? Ja, vi åt på restaurang igen och kollade lite i affärerna. Jag fick ett par tofflor som jag tänker ha på mig efter Bislett (jag är nästan säkert att mina fötter kommer att bli svullna och inga andra skor kommer att passa) och fick också en fin klänning!
Vi kom hem trötta men glada efter en sååå fin dag!
Vem skulle tro, för några år sen, att jag skulle fira min födelsedag med träning?
Tack älskling!

Tack för alla fina gratulationer!
Kram!

Vilodag

Publicerad den 25 oktober 2013 av coyntha

Hur myser man en fredagkväll?

Idag har jag vilodag och det känns så skönt. Jag har lärt mig att vila också. Det är inte lätt, man vill alltid träna något men att vila är också viktigt!
Jag njuter också när jag vilar.
Just nu är min kropp lite trött. Jag sover mycket och det känns som jag behöver sova mycket.
Jag har ofta huvudvärk också.
Men det är kanske inte så konstig efter beskedet jag fick igår. Jag var på Vårdcentralen och fick veta jag har Borrelia.
I juni bet en fästing mig och sedan dess har jag haft en ring runt bettet och det kliar mycket.
Jag har fått penicillinkur och läkaren sade att jag kommer att bli bra snart igen. Jag hoppas på det!

Jag kan fortsätta träna. Vilken tur!

Så idag åker jag hem i god tid så jag hinner hämta min medicin på Apoteket.
Jag tänker äta en god middag med familjen, titta på Idol och lägga mig tidigt. För att jag har back to back igen på helgen.
Imorgon springer jag långpass.
På söndag tänker jag springa mitt långpass med goda vänner i Stockholm.

Trevlig fredag!

Dagens glädjeämne

Publicerad den 31 augusti 2013 av coyntha

Not!

Så här hysterisk blev jag när jag hittade en groda i trädgården när jag skulle plocka upp lite skräp.

Grodan blev dock inte pussad.
Jag ville inte riskera att förvandlas, varken jag eller grodan!
Usch! Den där känslan!!
Aj aj aj!!

Vilken lördag!!

Veckan går fort

Publicerad den 13 juni 2013 av coyntha

Redan torsdag. Tiden går verkligen fort.

Jag känner mig taggad och ganska motiverad med för att träna just nu.
Det är roligt!
Även om för Andreas den här vecka är min ”kom i gång vecka” efter maran har jag tränat ganska okej.
Här kommer en lite sammanfattning:
MÅNDAG
Sprang 10 km i skogen. Jag ville testa i skogen på samma ställe som jag ramlade i lördags. Det gick bra att springa den här gången.
TISDAG
Orkade inte rehaba hemma. Fick en spark i ändan från coachen och tränade. Tränade i gräset!
Så skönt efteråt men att det kan vara så svårt ibland att sätta i gång!
ONSDAG
Tufft, backigt och underbart distanspass med mina grannar. Jag visste inte vi hade en liten skidbacke så nära! Där kommer att springas mycket nu innan fjällmarathon. Vi kom hem efter 10 svettiga km!
TORSDAG
Vaknade med ännu mer träningsvärk efter mitt rehab/styrka pass i tisdags. Så efter jobbet tog jag ett Yogapass. Såååå skönt! Det känns lite bättre nu.

Klockan är nästan kl 22 och jag är helt slut. Det har varit fullt upp på jobbet. Så jag tror jag lägger mig snart!
God natt!

Omöjlig ekvation?

Publicerad den 11 mars 2013 av coyntha

Det har gått två veckor nu sedan jag började min nya resa mot att bli starkare och lättare.

Det jag gör nu är svårt men absolut inte omöjligt, tycker Coach Andreas.
Jag äter lite för lite energi så att jag går ner i vikt samtidigt som jag skall förse kroppen med tillräckligt med energi för att orka träna mmm
Jaha. Det låter inte så lätt och inte så möjligt heller.
Att äta för mycket är lätt, att äta för lite är också lätt.
Tricket är att äta lite för lite energi sett över ett dygn men att se till att fylla på så att jag orkar träna.
Madde hjälper mig med detta. Hon har verkligen skrivit ett bra kostuplägg som funkar.
Vi anpassar då och då beroende på vilket pass jag tränar. Ibland behöver jag mer mat innan eller efter passet.

Jag jobbar ju också med att lära min kropp att använda fett som energi.
Jag äter lite kolhydrater innan träning (för fettförbränningen) men det måste finnas i musklerna så jag äter kolhydraterna efter också.
Jag märkte första veckan att efter 40-50 min blev jag supertrött och orkade inte mycket att springa.
Förra veckan var lite bättre och orkade mina pass på 80-100 minuter. Så det betyder det går åt rätt håll.
Resultat efter två veckor är: -1,700 kg. Jag är nöjd.
Just nu passar ganska bra kostuplägget pga jag inte tränar ultra långpass.
Jag kommer att äta mer när jag börjar att träna mer självklart!
Kroppen ska vara några kilo lättare för att springa bättre!

På schemat idag: vila 🙂
PS. Glöm inte att ta del av Maddes erbjudande som gäller hela mars!