Söndags utflykt

Jag var sugen på att testa en trailbana som finns i Kolmården. Banan går över Kvarsebo Klint och runt vackra Nävsjön. Förra veckan var det ett lopp där och Göran och några kompisar sprang där, det var Kolmårdsrundan. Så igår var det dags att åka dit och testa! Jag skulle springa ett långpass så vi kunde lika gärna åka dit!

Det var en fin dag med bra löparväder. Vi hade lite mat i ryggsäcken för tanken var att njuta och äta något mitt i passet. Smart att ha tändvätska på kolen redan hemma och sen stoppade vi dem i en plastpåse i ryggsäcken.

Jag blev inte besviken utan tvärtom jag blev glatt överraskad! Vilken fin bana!
11412041_915733068465001_4664627282181950009_o
De första 3 km var ganska tekniska och lite utmanande.
IMG_3076
11119662_915733141798327_327725773854307712_o
11708032_915733055131669_7653205195867925052_o
Man sprang till en härlig gran- och tallskog för att ansluta till ”lilla” TrailRundans norra del med ganska jobbig och sugande men skonsam löpning!
11717566_915733018465006_7358461307289445057_o
11713885_915733125131662_3936666784630077473_o
11411902_915733328464975_6596804453928630843_o

Därefter var det några km grusväg för att komma till den vackraste delen då man springer hela Nävsjön runt.
En sak som var lite rolig var att man springer en del på Östgötaleden och en del på Sörmlandsleden!
jag
IMG_3074
Det fanns många grillställen runt Nävsjön. Vi stannade och grillade korv som smakade så gott!
11731589_915733168464991_2511586200178810713_o
11722583_915733158464992_1292670363176865948_o
11709871_915733255131649_2300043925405590028_o

Det var också ett blåbärsparadis där. Synd att vi inte hade något med oss så vi kunde plocka och ta med hem!
IMG_3081
Det kändes som hela rundan var mest nerför och det kändes bara kul att springa!
Kan ni tänka er, det kändes inte jobbigt efter den tuffa bana i High Coast Ultra

En jättefin dags utflykt! Där vill jag komma tillbaka!

Från Höga Kusten till Skåne 1/2

Förra helgen var jag och sprang High Coast Ultra och nu i helgen var jag i Skåne och sprang Full Moon Race. Det är otroligt vilka fina ställen finns i Sverige och så olika! Vilka kontraster!
Jag valde att springa båda loppen, ena efter det andra, som en bra genomkörare inför mitt stora mål i augusti UTMB.
Här kommer del 1 med High Coast Ultra racerapport!


High Coast Ultra 75 km

Det är en av Sveriges längsta ultratrail  genom Höga Kustens vackra och kuperade landskap.
Jag sprang den korta varianten och valde ”bara” 75 km.

75 km
Asfalt: 14%
Grus/körvägar: 39%
Stig: 47%
Totalstigning: 2218 höjdmeter
image001(2)

IMG_2956
Jag hade hört att, förutom det var ett vackert område, att det loppet skulle innehålla många höjdmeter och mycket terräng. Perfekt!
Mitt mål med loppet var att testa en del grejer jag tänker använda på UTMB. Det var framför allt kläder, skor, västen, handskar och energi.
För mig är det viktigt att ha testat allt. Jag vill minska risken för överraskningar i berget i augusti. En annan sak som jag ville testa var mina stavar, inte bara använda dem utom att lära mig att lätt stoppa dem i ryggsäcken och att ta ut dem igen.

Vi åkte buss till starten i Skuleberget. Vi var ungefär 35 löpare som skulle köra den korta banan. Starten gick kl 09:00. Det blev en fin dag med bra löparväder. Lagom varmt och en del regn. Man hade kunna valt en dag utan regn men för min del var bra för att kunna hantera regnet mitt i ett ultralopp.

Under loppet hade vi några obemannade vätskestationer och två matstationer varav en var en station för dropbag. Alla stationer blev mina deletapper. Lättare att lura hjärnan så här:

* Skuleberget : Start. Startade med Altra Olympus skor
* Två obemannade vätskestationer
Etapp7

* Nordingrå:  30 km – Matstation. Bytte till Salomon-S XT6 Skor
* Två obemannade vätskestationer
Etapp4

* Fjärdbotten: 55 km – Matstation och dropbag. Här bytte jag skor igen till Kailua trail Hoka One One.
* En obemannade vätskestation
* Hornöberget: 75km – Mål
Etapp2_2

Det är svårt för mig att beskriva banan och loppet i detaljer.
Leden var på stigar på bergsluttningarna men även på asfalt ibland.
Det jag kommer ihåg är att det var tufft. Tuffa stigningar, ibland på smala och steniga tekniska stigar. Alltid uppåt och när man trodde det var dags att springa nerför blev det inte så! Svåraste terräng jag har sprungit i Sverige!
Leden var väldigt teknisk med stenigt och blockigt underlag.
Vad säger ni om detta?
IMG_2938

När leden följde kusten var det massa sten, stora klippor och hällar som gjorde att det var nästan omöjligt att springa, ibland gick det otroligt sakta.
hcu

Nästan uppe på Fjärdbotten

Nästan uppe på Fjärdbotten.

Uppe på Fjärdbotten

Uppe på Fjärdbotten

När det regnade blev det jättehalt på allt: stenar, berg och spångar!
Efter sista matstationen hade jag bara 20 km kvar. När jag träffade Göran som mötte mig där, så sa vi att det var inte mycket kvar. Men jag varnade honom att han inte skulle räkna som vanliga 2 mil. Det skulle ta längre tid!

De sista 20 km var nog ledens mest tekniska del av banan, enligt alla löpare jag pratade med! Även de som sprang den långa varianten på 129 km! Det var här när krafterna och energin i kroppen började att ta slut.
IMG_2953.JPG
IMGP7257-small

Bron på sikte!

Höga Kustenbron i sikte! Yei!

10 km kvar!

10 km kvar!

Men när jag såg Höga Kusten-bron i sikte kändes det som jag var nästan i mål. Jag behövde bara springa över en annan bro först (läskigt var det!) och några km asfaltslöpning. Det var bara 3-4 km men de kändes långa! Sista 800 metrarna var en lång uppförsbacke för att äntligen komma i mål!

Så underbar känsla!
Det var en jobbig resa med många fina vyer!
IMG_0813
IMG_0806

Jag kom i mål och var supernöjd framför allt med hur jag hanterade alla situationer. Jag tog rätta beslut om, när och varför jag byte skor. Jag fick tips av några killar om, hur och när skulle jag använda stavarna. Fixade problemet jag fick med att få vätska ur min vattenblåsa. Tog bra beslut om vad jag skulle äta och när och vilka kläder jag bytte.
Bra övning i en av de vackraste och tuffaste miljön jag har sprungit! Jag kan rekommendera starkt att springa loppet!
image001(3)

Min film

Lyckades filma lite med min nya TomTom Bandit kamera. Jag lovar att öva mer!


Återhämtning

Dagen efter loppet var jag lite stel i baksida lår och rumpa. Lite öm i kroppen men mest hade jag ont i en tånagel som jag slog i en sten. Inga blåsor och bara några små skavsår här och där. Jag tror att kombinationen med regn, svett och många km inte är så bra.

Kroppen mådde kanon i dag nr 2. Så bra att coachen och jag bestämde vi oss att köra ett långpass till redan efter 6 dagar.
Jag var sugen att springa långt igen!

Skor

* Skuleberget : Start
Startade med ett par skor Altra Olympus. Perfekta för långa distanser. Supersköna men insåg att de inte var så bra på hala stenar och klippor. Inte på lera heller. Inte bra när det började att regna!

* Nordingrå:  30 km – Matstation
Här bytte jag till S-Lab XT6 Salomon. Perfekta skor för underlaget men inte alls lika sköna. De är lite för smala för mina fötter. De var inte sköna!

* Fjärdbotten: 55 km – Matstation och dropbag
Tredje byte. Här bytte jag till mina trail Hoka modell: Kailua Trail Hoka One One. De funkade bra tack vare regnet hade slutat och solen hade kommit fram. Jag har använd skorna en del och de kändes sköna och de funkade bra.

Fråga återstår: Vilka var bäst till UTMB? Jag vet inte än! Testet fortsätter!

En liten film: Full Moon Race 2015 – 50 miles

Under  helgens äventyr lyckades jag filma lite under loppet.
Jag hade med mig min lilla fina kamera TomTom Bandit och kunde testa att filma. Jag kanske behöver öva lite mer men ganska bra ändå tycker jag! 🙂

Starten gick kl 20:00 i Haväng, Skåne. Vi sprang 50 miles ( 80 km) med månen som sällskap under natten (24 grader) och sen med en stekande sol ( 29 grader) på morgonen.
I videon kan ni först se starten, sen delen inne i Stenshuvuds nationalpark, en fest med massa folk som satt ute och hejade på oss när vi sprang mellan de som dansade, den underbara natten på stranden på väg mot Sandhammaren, Ale stenars område och sista biten efter Nybostrand.

Ett bra minne för livet!
Magisk natt helt enkelt!

Racerapporten kommer snart här på bloggen!
Enjoy!

Ultra Trail Spain Camp 2015

Äventyret är slut för den här gången. Jag har spenderat 5 fantastiska dagar med ett gäng löpare lika galna (eller ännu mer) som jag är.

Vyn från sovrummet



Vi åkte ner till Alicante i tisdags för att sen åka bil till Javea, Costa Blanca där vi bodde på La Finca. Vår egen privata resort med pool, härliga umgängesytor  och vår egen kock Nancy.
Jag måste berätta att hon jobbade hård för att mata oss. Hon lagade all mat från grunden och använde lokala råvaror. Det var verkligen en upplevelse och lyx att få den perfekta maten för oss löpare även om det var svårt att gissa hur mycket mat det skulle lagas!

11212254_10152891327821288_1397913091_n

Med Tone ( i vit), Torbjörn och Johnny

Jag delade rum med Tone från Norge. Det var så smart att bo på La Finca för att kunna umgås med alla. Vi hade en mötespunkt vid poolen. Vi åt alla måltider ute under parasollerna. Det fanns två kök och ett vardagsrum med tv som ingen använde.

Dagarna bestod av morgonyoga kl 07:00 varje morgon innan frukost. Frukost vid poolen, ett löppass i bergen och ett löppass på eftermiddag. På kvällen en gemensam aktivitet typ en föreläsning eller en workshop.

Varje kväll blev det tyst vid kl 21:30. Alla gick och la sig ungefär samtidigt. Trötta efter långa dagar, många km och höjdmeter i det fina vädret! Solen gjorde sitt jobb också, vi var alla ganska solbrända. Jag har även fått soleksem och det kliar såå mycket! Även vi som är lite mörkare kan drabbas av det!

Vi sprang på olika berg varje dag och vi  kom upp till topparna. För mig var det perfekta tillfället för att träna och öva på mina svagheter. Det kändes så rätt att vara där! Vi var uppe på fyren San Antonio, klättrade ner i en grotta, vi sprang förbi spökstaden och väderkvarnarna Los Molinos.
Andra dagen, Den långa dagen var vi uppe på  Castell de Castells. En annan dag som var återhämtningsdag var vi uppe på berget Montgó. Sista dagen klättrade vi upp på El Forat de Bernia där vi kröp igenom en tunnel för att komma på andra sidan berget. Efter det sprang vi en del av Skyrace La Perimetrals bansträckning på berget Bernia. Riktigt häftig och bitvis mycket brant och teknisk löpning, scrambling, klättring.

Trixigt och mycket teknisk terräng var den gemensamma nämnaren i varje pass. Jag som är så höjdrädd var det ännu en sak till jag behövde träna på för att inte tala om att lära mig att springa/jogga på en stening terräng.

Det var roligt att se hur dag efter dag blev det lättare att springa på en sådan typ av terräng. Man blir bra på det man tränar! De jobbiga stenarna blev inte lika svåra sista dagen.

Jag hade med mig mina stavar. Nu vet jag i alla fall hur ska jag bära dem när jag är ute och springer. Men tyvärr, känns det fortfarande som om de bara är i vägen.

Men de kan vara bra om jag kan vänja mig att använda dem och framför allt om jag kan lära mig hur man utnyttjar dem!

11216502_10152891327776288_1975040842_n

ha ha * smile *

I gruppen jag sprang med hade vi en spansk guide. Han var en otrolig bra löpare och cyklist som hade mycket erfarenhet både om området och om hur man springer i en sådan miljö. Vi snackade förstås massor på spanska och jag kunde översätta för gruppen. Allt funkade perfekt.

Jag måste säga att varje dag var magisk! Hela resan var en upplevelse!

Det är inte så konstigt när man delar sitt intresse med andra! Inga konstigheter om att prata om 100-miles lopp, Iron Man, Swim-run, 24-timmars lopp, etc. Inte heller att prata om gels och mat under ett långpass eller olika skor eller klockor! Ganska nördiga var vi!
11195441_10152891327786288_1070375028_n

På toppen!

På toppen!

Jag är hemma nu och det känns också bra. Jag har laddat och tagit hem alla stunder jag njöt med alla underbara vyer. De ligger i mitt huvud och jag ska ha ta dem fram när jag tränar här.

En sammanfattning av det jag har fått i resan är:

* Jag fick många bra tips för att förbättra löptekniken i berg. Både uppför och nerför.

* Nu vet jag lite mer vad jag gör för fel när jag springer. Det verkar vara grunden på mina hälseneproblem

* Jag har övat i den riktiga miljön med stavarna.

* Jag har stått på huvudet för första gången. En av de sakerna jag inte trodde jag skulle kunna göra

* Att kunna öva för att bli av höjdrädslan var stort! I år var det lättare att kontrollera min panik. Fick tips som att andas, inte titta ner osv

* Vi åt fantastisk mat från regionen! Jag kommer inte att glömma den stora Paellan och bäckfisk salladen bland annat.

* Fem dagar utan tv. Saknade inte det. Helt bortkopplad från världen.

Tack Pace on Earth, Tua och Ingemar! Ni skapade magi!

Vi ses nästa år!

Johnny Pace on earth och jag

Yei!! Jag gjorde det!


   

För ett år sedan…

Idag fick jag en påminnelse på Facebook att det är just idag ett år sen jag kom i mål på TEC!
Jag ryser när jag tänker på det! Mitt absolut första 100-miles lopp!
Det kommer alltid att ha en speciell plats i mitt löparhjärta! 10261968_257241257795008_7539231745923999147_n
                                                         (Bild Tobias Lindström)

Jag minns hur mycket jag förberedde mig och framför allt hur mycket mitt huvud undrade över då!

Hur kommer kroppen att reagera?
Kommer jag att orka?
Hur kommer det att kännas?
Kommer jag att skada mig?
Kommer jag att orka vara vaken hela natten?

Men jag minns också det fanns bara en sak som gällde: att komma i mål!
Då visste jag inte att det skulle bli några 100-miles lopp till under samma år?
Men framför allt, hur skulle jag kunna veta att tack vare TEC och två 100-miles lopp till kunde jag söka och få en plats till mitt drömslopp? Ja! Idag har jag helt annat fokus.

I år springer jag inte TEC men det känns så skönt. Skönt att ha bara ett mål att fokusera på! Den 28:e augusti springer jag i Alperna på Mont-Blanc: UTMB!

Tack TEC för att du öppnade en ny värld och många nya möjligheter att njuta och utmana mig! Kolla på videon och njut:

chamonix-ultra-trail-du-mont-blanc-logo-1

Att öka träningen!


Nu har det gått en månad sedan jag började att träna igen. Efter mötet med coachen var planen klar: öka successivt. Under en månad har det handlat om att trappa upp trä  ningen. Vi har börjat med en längre grund/uppbyggnads period, typ 6-8 veckor.
Har även börjat med lätta backpass och nu ett backdistanspass. Sedan kör vi en period med specifik backträning. Då blir det lite mindre mängd men med mer tuff backträning. Efter det blir det en grundperiod till och sedan kommer vi att stämma av och ser var jag står, hur mår kroppen och ser vad jag behöver träna mer. I schemat har Andreas lagt en del av styrketräning.

Mer än vad jag brukar göra. Men ärligt, jag har varit ganska dålig på att köra mina styrkepass förut. Nu tänker jag köra på riktigt! Jag behöver verkligen bli starkare! Jag som älskar att vara ute!

Påskveckan

Jag hade som mål att springa 100 km under veckan. Påsk är verkligen ett bra tillfälle för att träna mera. Nu när snön är borta (nästan) och när man har många lediga dagar. Vad är bättre än att träna? För min del har påskhelgen varit som ett eget träningsläger hemma.
Hade planerat många träningspass, bra mat och bra sömn. Perfekt!
Kan man inte leva så jämt? 🙂
Jag har tränat något varje dag under veckan. Ryggen har inte varit med alla dagar men det går att springa, så jag sprang!
På långfredag blev det förstås långpass! Påskafton, ett rejält backpass i en skidbacke. Påskdagen ett distanspass i skogen. Lite yoga också!
påskvecka
Totalt blev det drygt 100 km! Så nöjd!

Jag har bara ett lopp i huvudet: UTMB!

Hur svårt kan det vara?

Guys Try Yoga For The First Time

Mer och mer hör jag från mina killkompisar att yoga är det inte riktigt en sport.
Nä, kanske det!
Och att yoga kan inte vara så svårt om man inte få hög puls och svettas massor!
Nä, kanske det!
Men jag undrar varför är det inte många som kör yoga?
Om de bara kunde veta så bra yoga är!

Yoga är helt prestationslöst och det finns inget tävlingsmoment.
Alla kan yoga och man duger som man är!
Man börjar där man är och går stegvis framåt.
Så det handlar inte alls om att vara vig utan om att stärka sig själv, både på insidan och utsidan.
Yoga är ett sätt att må bättre 🙂

Ska vi prata om mat?

När jag just nu inte tränar hårt förbereder jag min kropp genom fokusera på bra mat för att kunna genomföra den kommande träningen. En stark kropp som kan träna mycket och kunna hålla sig frisk. Allt detta kommer att göra att jag kan springa det tuffaste lopp jag har någonsin sprungit i augusti.

Vad gör jag då?

Som tur är, har jag en man hemma som är väldig intresserad i ämnet och som också vill äta rätt och bra. Vi har tagit bort allt från skafferiet som kan fresta mig. Däremot har vi fyllt kylskåpet och skafferiet med bra, god och  nyttig mat. Massa frukt, bär, grönsaker, fisk, kvarg, chiafrön, etc.

Jag har ett tydligt mål i huvudet nu och för att nå det ska jag göra precis allt jag kan. Jag kan inte vänta mer. Det gäller nu och jag gillar att ha fokus och ha en stor morot som motiverar mig varje dag.

Det är resan till målet som är så rolig!
Jag ska bli lite lättare i kroppen men framför allt ska jag bygga en mycket starkare kropp.
Just nu tränar jag inte hårt så jag kan ta bort en hel del kcal per dag men när jag börjar med mycket mer träning då ökar jag mängden igen.

Kroppen behöver bra mat. Bra mat ska vara god och jag gillar att det ska se bra ut också: många färger och olika smaker.
Fråga gärna om ni undrar om något recept!

Bulgursallad med getost och rödbetor

Bulgursallad med getost och rödbetor

Favo frukost: Chiapudding med yoghurt, kiwi, jordgubbar och valnötter

Favo frukost: Chiapudding med yoghurt, kiwi, jordgubbar och valnötter

Kyckling, grönärtorspuré, sallad med tomater

Kyckling, grönärtorspuré, sallad med tomater

 

Lax med kvargsås med kaviar

Lax med kvargsås med kaviar

 

Omelett med lax och lök. Sallad med avokado, rödlök och tomater

Omelett med lax och lök. Sallad med avokado, rödlök och tomater

Svårt att tro, men det är sant!

Jag tänker berätta för er vilken kväll jag har haft idag!
Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta.

Efter jobbet åkte jag till stan och träffa min sjukgymnast. När jag satt på bussen på väg dit trodde jag att jag hade tappat en vante. Det visade sig att den var i min väska så alla som jag ringde för att kolla om de kunde hitta den behövde inte leta mer.
Efter besöket hos sjukgymnasten träffade jag Susanne och vi gick på Espresso House och fikade. Vi behövde uppdatera våra liv lite! Klockan var inte så mycket efter det så det var skönt att kunna åka hem lite tidigare än vanligt!

Jag åkte buss hem och väl framme bestämde mig att inte hämta bilen på stationen utan åkte till sista busshållplatsen vid Vårdcentralen och gick hem. Göran kunde då hämta bilen när han skulle komma hem.
När jag kom hem kom jag på att jag inte hade någon nyckel för att komma in. Fan. Jag som hade längtat att komma hem och hinna laga mat tidigt!
Jag kom på att en av våra vänner fick en våra nycklar när hon tog hand om katterna medan vi var i Arvika. Jag sms:ade henne och frågade om hon kunde komma förbi och lämna nyckeln. Hon har nyss opererat sig i en hand så det var svårt för henne att komma, tänkte jag. Jag fick inget svar.

Nä, jag ville inte stanna ute till kl 18.00 tills Göran skulle komma hem!

Jag bestämde mig för att gå till stationen och hämta bilen. Jag har alltid en bilnyckel i min väska! Jag försökte ringa min vän och berätta att jag skulle komma till henne och hämta nyckel men mobilen stängde av sig.
Jag började att gå till stationen när en bil stannade bredvid mig. Det var ett par kompisar som skulle låna vår takbox. De hade ringt Göran och han berättade att jag var utelåst. Jag hoppade in i deras bil och fick skjuts till stationen. De skulle komma senare till oss och hämta takboxen.

När jag startade bilen letade jag efter min mobil för att ladda den i bilen och hittade inte den. Fan igen! Mobilen var borta.
Jag åkte till min vän och när jag kom fram hon var inte hemma! Vad? Hennes son sa att hon hade åkt hem till mig! Herre Gud! Jag bad honom ringa och be henne lämna nyckel i entren! Annars skulle vi korsa varandra igen!

Jag åkte hem och hittade nyckeln. Ringde det andra paret vänner som hade skjutsat mig till stationen och frågade om jag hade lämnat min mobil i deras bil. Ja, den var där.
De kom lite senare och gav mig min mobil.

Kan ni tro allt detta?
Nej, jag hittar inte på historian. Det är sant!
Hur kan så mycket gå fel på en och samma gång?

Jag bestämde mig för att inte göra något mer och ligga på soffan resten av kvällen haha Det var inte min kväll!

Att jag var hos sjukgymnasten idag är en annan historia.
Den tar vi i morgon! Den har en bra möjlighet att ha en happy end!
God natt!

IMG_0759

Coolt som f*n!

Jag har alltid tyckt att på vissa ställen kommer jag aldrig att vara. Men jag säger också att man ska aldrig säga aldrig.
Ibland har jag svårt att se mig som en ultralöpare på riktig. Jag är bara en tjej som älskar att springa långt! That’s it!

Igår publicerade Ultradistans.se en artikel om mig och min väg att genomföra The Swedish 100-miles challenge nästa helg.
Vilken ära! Där läser man bara om de duktiga ultralöpararna med stora prestationer!
Jag känner mig hedrad att vara där. Lite kul också är att dela med mig om hur min resa har varit inom ultravärlden!

Jag är redo för utmaningen. Snacka om att ha världens morot att jobba med under loppet!
Men framför allt tänker att jag skall ha kul! Det är bara köra och göra allt jag kan så det håller hela vägen!
Ladda, ladda! Hepp hepp!

Tack Ultradistans!

(Klick på bilden för att komma till artikeln)
10715_1588845048015978_3164430927788619087_n-350x350