Portugalabstinens

Tiden gick verkligen fort. Nu är jag åter i rutinen igen.


Veckan i Monte Gordo har varit en av de bästa träningsveckorna jag har haft. Det var fantastiskt!
Sammanfattning (Notes to my self):

  • Tittade inte på tv på hela veckan
  • Hörde inte och läste inga nyheter på hela veckan
  • Åt inga onyttigheter i hela veckan (bara efterrätten sista kvällen med gänget)
  • Tränade snitt 3 pass/dag
  • Fick smaka på Yoga. Nu ska jag börja med Yoga.
  • Sprang totalt 127 km som är verkligen distansrekord för mig
  • Träffade underbara personer som är lika galna som jag
  • Lyssnade på de bästa föreläsare som kan finnas i träningsvärlden/motivationsvärlden!
  • Fick en stor dos D-vitamin i kroppen
  • Fick också eksem av solen (mindre kul)
  • Andades och svettades träningsglädje under en hel vecka
  • Fick bara en liten liten blåsa i en tå
  • Fick en fin brun färg
  • Använde internet minimalt. Bara några minuter om dagen för att uppdatera bloggen och statusen på Facebook
  • Läste två sidor av min bok på hela veckan
  • Testade nya träningspass som HITT eller aktiv rörlighet pass
  • Fick den stor ära att träffa, prata, skratta och springa med min förebild: Rune Larsson
  • Träffade även Anders Szalkai, Pasi Salone och Martina Haag

Jag skulle vilja hitta rätta orden för att sammanfatta resan. Men det är svårt att göra det. Det viktigaste var atmosfären. Redan på första långpasset var vi en grupp som delade på gemenskapen. Jag visste inte man kunde dela och skaffa energi så som vi gjorde medan vi sprang.
Vi var en grupp personer som hade samma mål. Vi hade roligt även när det började att bli tufft.
Jag har aldrig fått så mycket på ett träningspass!

Bild: Min favorit bild: Med Mary och Rune Larsson

Torsdagen var samma sak och ännu bättre. Jag trodde aldrig jag skulle klara att springa så mycket efter 54 km. Men den dagen var som att ha sprungit på månen.

20120319-162637.jpg
Jag längtar tillbaka redan nu!

En helt magiskt vecka i Monte Gordo är slut för i år och kommer säkert minnas det länge!

20120319-162701.jpg

20120319-162748.jpg

20120319-164023.jpg

20120319-164040.jpg

20120319-164056.jpg

20120319-164109.jpg

20120319-164130.jpg

T.O.G.A

Vi alla fick ett gult band första dagen i Monte Gordo.
Det hjälpte oss att ta oss in på gymmet eller så vi alla kunde se vem som var i gruppen. Eller för att komma in till restaurangen, etc.

Men vad betyder T.O.G.A?
Trygghet
Omtanke
Glädje
Aktivitet

Kul va?

Dag nr 6 i Portugal

Tiden går fort. Det är redan fredag idag och imorgon på kvällen åker vi hem igen.
Vi började dagen som alla andra dagar med Yoga. Yoga kommer att ta stor plats i mitt träningsschema framöver, tror jag. Efter gårdagens 43 km mår jag superbra idag. Otroligt bra! Jag fattar ingenting!
Efter yoga åt vi frukost och vi gick till rummet och vilade lite. För att kl 11:15 skulle vi springa tävlingen ”pricka tiden” som handlar om att gissa tiden man kommer att göra på 5, 250 km. Målet är på stranden och alla som inte springer och personalen hejar alla när de kommer i mål.
Det kostar 1 euro att anmäla sig. Den som gissar närmare sin tid vinner en lite väska med alla euros vi betalade som avgiften.
Jag ville verkligen inte springa fort eller pressa mig. Jag har sprungit för många kilometer den här vecka. Tävlingen handlar inte om att springa fort utom det handlar om att gissa tiden. Jag registrerade mig med 35.20. Dvs jag skulle springa på 7 min tempo typ.
Jag tycker det är svårt att veta hur fort man springer och ännu svårare när man springer långsamt.

(Bild: uppvärmningen)
Det gick ganska bra. Vi sprang de första tre kilometer på en grus väg inne i skogen och de sista 2,250 km på stranden. Målet var vid hotellet.
I början kände jag tungt det var. Men det släppte efter ett tag. När jag kom till stranden sänkte jag farten för att jag kände jag hade sprungit lite förfort!
(Bild: I mål!!!)
I målet var Pasi Salone som välkomnade oss med en mugg med vatten och ett stor leende 🙂
Efter tävlingen var det dags för lunch på hotellet. Vi åt med alla andra och sedan gick vi till rummet för att duscha och vila. Vi sov faktiskt en halv timme. ( Jag som aldrig sover på dagen!)
Kl 15:00 var vi på nästa pass som var Kettelbels. Det var ett annorlunda pass jamför med passet hemma. Mycket mer fokus på överkroppen den här gången. Ledare sa att vi alla hade sprungit så mycket så det var bra att jobba med överkroppen så benen kunde vila. Jag tror jag kommer att ha träningsvärk imorgon.
Kl 16:30 var vi redo för den fjärde passet på dagen. Löpning med Team Stockholm Marathon. På schemat var det intervaller. Susanne och jag tog den långsamaste grupp och vi sprang först 1.7 km som uppvärming. Sedan blev det löpskola. Anders Szalkai sa att om vi kände oss slitna efter de två långpass kunde vi köra mindre intervaller och vi behövde inte köra i max tempo.
Vi sprang 4X 40 sek med 40 sek vila per set. Jag körde två set. Det räckte bra för mig.
Vi joggade ner tillsammans tillbaka till hotellet. Det blev totalt 5 km.
Vid hotellet gjorde vi en gemensamma stretching.
Nu hade vi inte så mycket tid på oss. Vi duschade och gjorde oss i ordning för att komma ner till konferensrummet för att kolla på bildspelet och det var också dags fär prisutdelningen. Jag vann inte Pricka tiden tävlingen. Jag missade med 19 sek.
Det var kul att se alla ledare en sista gång. Ikväll skulle vi fira tillsammans!!
Vi åkte i bussar till Restaurang Panoramico för att ha ”sista natten med gänget” där!
Vilken stämningen!! Alla var glada och ville ha det bra!
Maten var jättegod!
Pasi ledde en sång så vi alla kunde sjunga. Och Anna en annan ledare gjorde också en sång. Det blev kul för vi alla var med.
Vi satt i ett fint bord med två underbara tjejer. Vi kände varandra efter hade sprungit måndagens femmilpasset!
Nu ska vi sova. Imorgon lördag vill vi hinna med minst tre pass till innan vi åker hem.
Vilket underbart gäng!! Vilken underbar dag igen!

Dag nr 5 i Portugal

Dagen kunde inte har blivit bättre. Det är en stor dag. Men inte bara i min löparkarriär utan i mitt liv. Dagen som jag vågade igen! 
I Monte Gordo springer man på torsdag Bergpasset. Vi samlades kl 9:00 i receptionen för att åka buss 30 minuter upp i en berg. Där kunde man välja att springa 14 km eller 10 km i en underbar miljö, alltså i bergen.
Efter det kunde man också välja att springa hem eller åka buss hem.
Jag kunde inte bestämma mig då så jag tänkte köra först 10 km passet och efter det bestämma om jag skulle orka springa hem.
De delade oss i grupper. Vi var ganska många löpare och det fanns även en grupp som skulle bara promenera.
Susanne och jag bestämde oss för att springa bara 10 km med den långsammaste gruppen. Dvs gruppen som skulle springa/gå sakta. Det betydde också att vi skulle inte springa med Rune. Det var en tjej som heter Anna som skulle leda gruppen.
Men vi kändes oss osäkra om kroppen orkade efter femmil passet i måndags.
Vi började att springa och Anna sa att vi kunde springa själva till första vätskekontrollen om vi ville springa lite snabbare. Vi var ca 8 personer som var lite snabbare. Det gjorde vi. Efter några km träffades vi Rune och han sa vi hade sprungit fel. Vi var på 14 km banan. Oh nej! Så han ringde Anna och sa att några skulle springa tillbaka till hennes grupp. Men Rune tyckte att fyra av oss
borde förtsätta springa med honom och springa 14 km. Det var our destiny!! 😉
Jag var osäkert om jag skulle klara det. De första km var jobbiga. Jag kände mig jättetrött och trodde inte jag kunde springa mer än 14 km. Men km efter km började att kännas bättre. Rune ser alltid till så alla mår bra. Vi gick på alla backar och sprang resten.
Det var torrt landskap men vackert! Ganska ganska kuperad. Ibland var det svårt även att bara gå. Men vi tog oss runt 14 km!
Där uppe samlades vi alla igen. Det fanns ett lite kaffé och vi fikade. Jag köpte en påse chips och en apelsin juice och vatten. Cola var slut. Vi var så många som handlade där!
Vi satt en stund tills det var dags att bestämma sig om vi skulle springa hem eller inte. Alla började att peppa varandra så vi bestämde oss att springa hem.Det skulle vara 29 km hem.
Det var så bra stämningen så vi kunde inte säga nej. Vi vet att vi hade ångrat oss om vi inte hade sprungit.
Kul att löpningen är så stor idag. Många kändisar var där!
Musse var där för att träna!
Anders skulle också springa hem med oss och Rune!
Martina Haag hade också sprungit bergpasset!
Starka Anna och Malin var också där förstås!
Hur som helst. Det var dags att börja resan hem. Rune samlade oss för att förklara reglerna, att vi skulle gå på alla backar och att vi skulle hålla oss tätt i gruppen. Vi delade inte oss. Utan vi började alla att springa tillsammans!

Anders Szalkai och alla duktigare/snabba löpare var i samma grupp som oss med Rune som ledare och Mary som vaktade att ingen skulle tappa gruppen.
Första stop blev efter 9 km.
De som kom först till fiket fick köpa sin mat ganska fort. Men det var så långsamt och vi var så många så allt började att ta slut. Många av oss fick inte köpa något medan de andra hade redan ätit och vilat. Jag kände mig stressad för jag vet hur viktigt det är att äta i ett sådant långpass!
Vi gick till ett annat kaffé och där köpte jag en smörgås med skinka och ost, en cola, kaffe och vatten. Mmm det smakade så gott.
Det var då Rune annonserade att de som var klara och hade ätit började att frysa så de skulle börja att springa. Vi som hade nyss köpt mat kunde äta och Rune skulle vänta på oss. Vi var 9 personer som stannade kvar en stund till.
Rune och några till köpta ett glas rött vin!! ha ha Det fanns inga mer Cola. Ja.. man får dricka vin även på ett långpass!
(Bild: Anna och Rune skålar 🙂 )
De följande km var jätteroliga. Vi pratade mycket och tiden bara rann iväg!
Landskapet var helt underbart! Kroppen kändes bättre och bättre och jag tänkte aldrig att vi hade redan sprungit ca 31 km när vi kom till nästa och sista stop. Där väntade på oss ett lite gäng löpare som ville vila lite till från den snabbaste gruppen.
Här köpte jag en kaffe och en cola och mer vatten.

En av tjejerna som var i vår grupp, Anna, vann en stor choklad där och hon delade med alla. Så jag åt också lite mjlökchoklad! Rune vann bara en lite Kit-Kat ha ha. Han hade inte så mycket tur som Anna!
Nu var det bara 12 km kvar. Var jag trött? Näää, inte alls. Jag fick mer och mer energi. Jag kände mig aldrig trött. Jag kände mig stark och kunde alltid springa i ett bra tempo. Nu var vi 15 som sprang tillsammans.
Rune berättade 100 historier som gjorde att vi alla skrattade hela tiden. Vi pratade också med varandra. En fantastisk grupp. Vi var några som hade också sprungit i måndags så det var roligt att prata ännu mer.
Ju mer vi närmade oss desto mer kraft hade vi. Vi började att öka tempo utan att känna oss slitna.
Helt plöstligt var vi nästan framme. Vilken grej!! De sista 2 km gick under 6 min tempo!! Helt otroligt!
Vi kom fram till hotellet och vi hade sprungit 42,740 km!!
Vi sprang alltså en hel maraton igen!!
Och benen mådde så bra. Så starka! Vilken känsla!
(Bild: Bruddar med ”kraft”)
Jag kan inte sluta att le. Hur kan det vara möjligt? Hur grejade vi detta efter 54 km för bara två dagar sedan? Jag kan gå som vanligt, det gör inte ont. Jag är bara lite trött.
Man är starkare än vad man tror!! Och man kan mycket mer än vad man tror!!
Allt sitter i huvudet! Benen bara behöver svara!!
Jag har så många känslor just nu så det går inte att beskriva! Det är STORT!!
För mig är rekord igen! Jag har redan sprungit mer än 100 km på fem dagar!
Jag hade aldrig trott detta… för några månader sedan!
Nu på kvällen har vi varit på en av de bästa och inspirerade föreläsning jag har hört!! Men jag återkommer med ett annat inlägg om det. Det är helt enkelt omöjligt att skriva ett inlägg om Runes föreläsning nu. Men han är verkligen en förebild!
Tack Rune för vad vi fick från dig idag.
Tack alla som sprang idag och gav mig så mycket energi!

Dag 4 i Portugal

Idag är en vilodag. För att man måste våga vila även om man är på träningsläger.
Men vi startade dagen med Yoga, älskade yoga som gång efter gång känns det bättre i kroppen.
Sedan var det dags för frukost så klart! Stor portion gröt med några russiner och några nötter, kanel och mjölk!
Klockan 10 var vi ute på plankan för att köra ett aktiv rörlighet pass. Det var ett lugnt pass som hjälpte oss mycket för att inte bli så stel i kroppen. Otroligt vackert med havet framför oss!
Efter passet stannade vi där och la oss på handuken för att ladda med lite D-vitamin på sanden 🙂
Klockan 11:30 vågade jag med ett pass till. Det var ett pass för bloggare ha ha! Vi var inte så många. Det verkar som de flesta tog vilodag idag.
Vi samlades på plankan igen och det var ett pass för Anna, Petra och jag!! (Och en otrolig stark tjej till)
Jag skojar! Det var inte bara för bloggare med det kändes lite så. Jonas som ledde pass är superduktig och rolig. Men fy!! Vilket jobbigt pass!
Bra musik, havet med oss, solen med oss och bra sällskap!! Vi gjorde massa olika övningar under fyra minuters intervall med en minut vila. Mjölksyra direkt! Enligt Anna som ha så bra minne gjorde vi bland annat Utfallshopp, kaninhopp, sidoplankor, situps, grodhopp, rygglyft med armbågsklapp, burpees, krabbgång, mountainclimbers, armhävningar, krokodilgång, enbens spänsthopp.
Så jag hoppas på att kunna röra mig imorgon!!
Nu var det vila resten av dagen. Men ska jag ligga på sängen? Nää. Vi gick till hamnen och tog båten till Spanien. Vi åt där, kollade lite runt affärerna (jag hittade ett jättefint par skor) och åkte tillbaka till Portugal.
Det blev 7 km promenad från och till listan. För att hamnen var inte så nära hotellet.
Efter middagen med alla i matsalen, lyssnade vi på Martina Haags föreläsningen. Jätterolig var det!
Nu är det dags att sova. Imorgon ska bli Bergpasset och de som vill kan springa hem. Det är långpass igen och jag undrar om mina ben vill springa imorgon. Jag skulle vilja gärna testa om det går att springa två riktiga långpass på en vecka.
Vad tror ni?

Dag nr 2 i Portugal

MÅNDAG

Dagen som jag fick ära att springa med Rune Larsson.
Idag har jag inga ord som kan beskriva vad jag känner. Idag var dagen som satt nytt rekord på min ultra carrier.

Kl7:00 var vi på ett Yoga pass. Det är så härligt att börja dagen på ett så bra sätt. Med bara två dagar yoga har jag fastnat. Jag känner mig mer rörlig och jag tror det kommer att hjälpa mig så mycket i framtiden.

Kl 8:00 åt vi frukost. Idag var det dubbelt portion gröt och två ägg. Vi skulle springa mycket idag.

kl 9:00 samlades vi för dagens äventyr: FEM-MIL pass runt Algarve.
Vi var 17 personer som skulle springa passet. Vilken dag! Vilken upplevelse!


Vi sprang lite överallt. På grus vägar, på asfalt, i skogen, sand…
Första stopp var efter 10 km i en liten by där vi köpte i en Super Mercado vatten och cola. Jag åt min första energi bar.

Nu sprang vi 8 km till och vi kom fram till en underbar by nära havet. Det var som att vara i Nice eller nåt! Vi åt lunch där. Vi hade då redan sprungit 18 km.
Jag åt en Toast med skinka och ost och en cola (och mer vatten förstås)! Vi satt ute och solen sken hela tiden.

Efter vi hade ätit var det dags att fortsätta.

Grejen är att vi hade tur med gruppen. Vi alla sprang ungefär i samma tempo och det var kul att mingla med alla. Ibland var det två som ledde gruppen men efter tag var de andra två som gjorde det.

Vi gick på alla backar. Vi väntade om någon behövde det. Men i stor sätt alla sprang ganska jämt. Även Rune sa att det var en väldig jämn grupp.

Vi firade alla som hade bara sprungit 21km så det var stort för ett gäng att hade passerat halvmara distansen. Nästa stopp skulle vara vid 32 km och vi alla såg emot där för att vattenflaskor var tömma och vi behövde fylla i på vätska och energi. Men restaurangen var stängt. Vad gör vi nu? Frågade vi!
Rune sa att Golfklubben var nära. Vi sprang dit och jag på spanska frågade om vi kunde få komma i med svettiga kläder. Det fick vi!
Vilken restaurang!! Ni förstår, en lyxig klubb och här kom vi trötta och svettiga, hungriga o törstiga!
Jag köpte en cola, en stor vatten flaska och chips!! (Ja, det får man göra när man springer långpass…)

Vi satt ute och njöt av att bara vara där!

Dags att fortsätta. Nästa stopp skulle vara vid 44 km men vi fick ett bonus med golfklubben sväng så det blev vi 47 km där vi stannade för sista gången.
Men en stor sak var också när vi hade passerat maradistansen, dvs 42 km!! Hurra!! Vi alla skrek och gratulerade varandra! Vad bra vi är!! Många hade aldrig sprungit mara så det var stort!

(Bild: hela gänget utanför Golf Klubben)
Efter mara distansen började jag känna mig sliten. Än så länge hade låret sköt sig bra och jag hade energi i kroppen hela tiden. Vi kom fram nu till sista pausen. Här var jag inte direkt hungrig men började att bli ganska trött.

Jag köpte en snickers, en cola och vatten.

(Bild: Utanför fika stället. Ser ni den fina ”salt” mönster på tröjan?)
Rune informerade att det var bara 6 km kvar till hotellet.
Det låter inte mycket eller hur? Men det kändes långt!! Verkligen långt! Det var också den tråkigaste partiet. Vi sprang 3 km på en motorväg och det var lite farligt att springa där när man är så trött.

Jag ville nu verkligen komma till hotellet. Det var så roligt att komma i mål!

(Bild: trött men så lycklig efter passet)
Alla klappade och hejade när var och en kom. Vi sprang 54 km!! Det betyder nytt rekord distans för mig! 🙂

Vi hade så mycket bra energi i gruppen. Man hinner att prata en del i så många timmar!
Det var verkligen en upplevelse!!
Tack alla som var där och sprang!!
F*n vad vi är bra!!

Efter middagen satt vi i en föreläsningssal för att lyssna på Anders Szalkai. Det var en jättebra föreläsning men tyvärr mina ben ville inte sitta stila och jag var trött. Efter det var det dags att sova!!

En mycket bra dag!! Med nytt rekord: 54 km baby!!

Dag nr 1 i Portugal

Jag har inga ord för att beskriva mina känslor här.Portugal är i gång nu och jag är så lycklig att få vara med här.

Vi kom fram till hotellet ca kl 21. Det var en lång dag och en lång resa hit. Vi checkade in och gick direkt till restaurangen för att äta middag. Sedan var det sängdags. Vi vär jättetrötta och en spännande dag väntade på oss.

Söndag

Upp med tuppen för att köra första passet innan frukosten. Det var Yoga (60 min) med Niina Eriksson. Vi var många morgonpigga som var där. Jag som inte är en yoga person tyckte det var kuloch ett bra sätt att börja dagen.

Jag vaknade med mycket ont i ryggen som jag fick efter fredagens långpass men efter yoga kändes det mycket bättre.
Vi åt frukost för att sedan vara med på välkomstmötet. Det var kul att träffa alla ledare och höra lite mer om programmet och alla aktiviteter. Vi träffade bland annat Anders Szalkai, Pasi Salone och Runner Larsson. Programmet Spring kommer också att vara med och Petra och hela gruppen kommer ikväll.

Efter har vilat lite körde vi ett pass till. Den här gången var Funktionell Styrka. Superbra pass. Mycket rörlighet och balans. Perfekt pass för löpningen.Nu var det dags för lunch. Vi åt i en liten restaurang nära hotellet. En underbar kycling sallad och vatten för att hinna vila innan eftermiddagens pass.

Nu kom bästa passet på hela dagen. Vi körde ett pass som heter FLEX och det var på plankan!! Helt underbart!! Vi hade havet framför oss hela tiden. Solen var där. Musiken var perfekt och stämningen var helt enkelt UNIK!

Jag kände som jag nästan började gråta. Det är så man vill leva. Att känna solen och att ha havet bara för mig är det bästa som finns. Jag kände mig fri!! Vad har jag saknat solen och värmen! Bra pass men en bra ledare. Mycket flexibilitet. Bra övningar innan löpasset.

Sista passet för dagen var löpning med Team Stockholm Marathon. Själva Anders S. ledde gruppen och vi körde löpskolning. Det var skönt att inte springa så fort och fokusera på tekninke. Efter löpskolning de som ville kunde springa lite till med Rune Larsson. Susanne och jag gjorde det. Vi pratade lite och kom fram till hotellet. Vi sprang bara ca 5 km idag. Men det räckte bra för oss. Vi var nöjda efter hade kört fyra pass.

Snart ska vi äta middag och kl 20:30 ska vi på en föreläsning med Niina Eriksson on Mental träningen. Det ska bli spännande och intressant.

Jaaa. Vad mer ska jag säga? Jag är så glad att vara här. Jag har träffat många bekanta ansikter och träffat många nya personer. Det känns som en stor familj här och alla har samma intresse. Alla vill träna och ha det kul!

Imorgon kommer att bli en stor dag. Gisa vad vi kommer att göra?? Det var inte i programmet men idag på välkomstmötet annonserade dem att Rune ska köra sitt FEM-MIL pass. Så Susanne och jag laddar mentallt för att vara med.

Vi ska springa fem mil imorgon!! Bra va?

kram på er så länge!!

Inte så många dagar kvar

År efter år har jag längtat att kunna åka till Portugal och träna en vecka men det hade inte blivit möjligt.
I år ska jag göra det. Om mindre än en vecka är vi där.
Jag har kollat på vädret och titta vad jag hittat:

På söndag kommer vi att ha +24 grader…. bra va?
Det kommer att bli en fantastisk vecka i solen med perfekta träningsmöjligheter!
Jag är lite orolig för att det känns fortfarande på baksidan låret men ska försöka träna bra och smart så att jag inte riskerar att bli sämre.
Jag ska försöka få in några pass som kan vara bra för min rörlighet som t. ex. yoga och funktionell träning. Samt bålträning. Ska också försöka stretcha mer än jag normalt gör här.

Hur som helst, jag ser verkligen ut fram emot att åka!! 😀