Idag fick jag en påminnelse på Facebook att det är just idag ett år sen jag kom i mål på TEC!
Jag ryser när jag tänker på det! Mitt absolut första 100-miles lopp!
Det kommer alltid att ha en speciell plats i mitt löparhjärta!
                                                         (Bild Tobias Lindström)

Jag minns hur mycket jag förberedde mig och framför allt hur mycket mitt huvud undrade över då!

Hur kommer kroppen att reagera?
Kommer jag att orka?
Hur kommer det att kännas?
Kommer jag att skada mig?
Kommer jag att orka vara vaken hela natten?

Men jag minns också det fanns bara en sak som gällde: att komma i mål!
Då visste jag inte att det skulle bli några 100-miles lopp till under samma år?
Men framför allt, hur skulle jag kunna veta att tack vare TEC och två 100-miles lopp till kunde jag söka och få en plats till mitt drömslopp? Ja! Idag har jag helt annat fokus.

I år springer jag inte TEC men det känns så skönt. Skönt att ha bara ett mål att fokusera på! Den 28:e augusti springer jag i Alperna på Mont-Blanc: UTMB!

Tack TEC för att du öppnade en ny värld och många nya möjligheter att njuta och utmana mig! Kolla på videon och njut: