Gränsö Ultra

Får ett par månader sedan fick jag en inbjudan på Facebook om ett litet lopp i Västervik: Gränsö Ultra. Det lät kul och framför allt var det ganska nära hemma. Jag läste upplågget och det kändes rätt direkt:  – ”Ett lopp i naturskön miljö där du själv väljer distans”
Loppet gick av stapeln igår, lördagen den 15 oktober.


Fantastiska miljöer och varierad löpning mitt i en av Västerviks guldklimpar.
Det fanns två banalternativ att välja på, det långa varvet på 14,4 km eller det korta varvet på 7,7 km. Man kunde välja att kombinera dessa och det var helt och hållet upp till en själv.


Det viktiga var att man vid varje värvning lämnade över rätt i förväg utvalda boksidor som bekräftelse på att man passerat kontrollpunkterna. Lite Barkley maraton-baserad, kanske?


Det var i alla fall jättekul att ha några delmål under banan. När man kom till varvningen registrerade man sig vid kontrollbordet, lämnade sina sidor och fick ett nytt nummer för att plocka de nya sidorna på ute på banan. Riktigt kul!

Loppet började kl 8:00 och vi hade till kl 18:00 för att springa. Det blåste rejält vid varvningen men sen ute på banan var det bättre.
En otrolig fin bana på mestadels trevliga stigar av mer teknisk karaktär.


Jag valde att starta med det långa varvet och körde sen på många korta sträckor. Det kändes så lätt och roligt.
img_8680
Älskar sådana små lopp där det inte är någon prestige eller några krav. Det handlade bara om att ha roligt.


Jag funderade på varför ska man betala så mycket pengar för att göra det man gillar? Det här är ett exempel om att det går att göra bra saker bara man vill. Loppets karaktär var:

  • Ingen tidtagning
  • Tilltugg och förfriskningar vid varvning
  • Obemannade litterära kontrollpunkter
  • 100 kr som anmälningsavgift
  • 90 löpare startade loppet
  • Fin hemagjord medalj

Ett lopp som jag varm rekommenderar! Jag fick en fin fin medalj!

Man måste inte ladda med pasta

Är det en ren myt?

Att ladda med pasta inför ett lopp är en ren myt, säger extremsportaren Rune Larsson.
Han har vunnit lopp proppmätt på smörgåstårta, sill eller rostbiff.
”Glädjen ska vara en stark drivkraft för alla som använder kroppen”, säger han och berättar i föreläsningen med stor humor hur han hittar denna lust.

Jag tyckte det var underbart och roligt att lyssna på Rune.
Gör du det också!

Det var roligt igen

Igår var jag ute och sprang mitt träningspass ganska sent på kvällen.

Eller sent för mig, jag var ute kl 19:00 och planen var att springa 90 minuter.
Som jag berättade, Andreas och jag bestämde att jag skulle öka fem slag till min MAF-zon och se om det fungerade bättre.
Jag gjorde det. Det var en stor skillnad.
Igår kunde jag springa/jogga under nästan hela passet. Det var inte så många gånger som jag var tvungen att gå.
Men jag var tyvärr, tvungen att korta ner passet på grund av mörkret!
Herre Gud! Nu börjar att bli mörk så tidigt!
Jag hade inga reflex på mig. Jag kom hem efter 70 minuter och var nöjd

Igår var det roligt igen att springa även i MAF-fart!

20130918-161628.jpg

20130918-161646.jpg

Påskutmaning

påskägg
Jakten på påskäggen!

Påsken betyder för de flesta: godis. Inte för mig den här gången i alla fall.Finaste Anna har en superbra utmaning. Det handlar om att samla ägg och det är också en tävling.
Den som samlar mest ägg vinner!
Hur gör man då?

Du ska samla ihop så många påskägg som möjligt mellan onsdag 27.3 och måndag 1.4. Den som har flest påskägg då vinner. Det finns en pris till vinnaren 🙂

Du får 1 påskägg per följande:

30 minuters träning – av vilken sort som helst. Muskelträning, yoga, jogg, löpning, bollsport, crossfit, dans, skidåkning – vad som helst. Kravet är att du ska ha bytt om för att träna och att du faktiskt skulle kategorisera det som träning. Om du promenerar till affären gälls det inte, men om du byter om och knatar iväg på en powerwalk och tar affären nånstans på vägen så gälls det. Äh, ni förstår säkert. 30 minuters träning ger 1 poäng.

Du får också påskägg för det här:

Du får också påskägg för varje sak som du aktivt har gjort annorlunda – men som inte är träning. Ett val som du har gjort som har lett till att du mår lite bättre, eller att någon annan blir glad!

Kanske såhär:

  • Du valde att belöna dig själv på ett sätt som du inte brukar (kan ju vara en bra tidning istället för den där påsen med godis, i mitt fall …) = 1 ägg till dig.
  • Du stängde ner datorn i tid för en gångs skull och lekte en stund med barnen – eller pratade med din partner = 1 ägg till dig.
  • Du fick ut familjen/vännen/grannen/chefen på en promenad istället för stillasittande tv/fika/prat/möte = 1 ägg till dig.
  • Du fick tummen ur och kom en bit på vägen med den där hopplösa surdegen som du verkligen bara har blundat för så länge = 1 ägg till dig.
  • Du hjälpte någon fast du egentligen varken hade tid eller lust från början = 1 ägg till dig.

Jag har börjat idag. Jag har redan två ägg!
två ägg
Visst låter det jätteroligt?
Hänger du med?

Min fina almanacka

Jag hade glömt visa er min ny almanacka!
Min almanacka från personlingalmanacka!
Det är tredje år jag har en sådan men den här gången valde jag större storlek och egna bilder.
På framsidan:
20121024-141758.jpg
Varför Tjejmarathons nummerlapp? För att jag blir glad och inspirerad. Dessutom älskar texten:

Jag är stark
Jag är modig
Jag vågar
Jag vill
Jag springer för något större än mig själv
Jag kan…

På baksidan:
20121024-141834.jpg
Bilden från fjällen när jag sprang Axa Fjällmarathon!
Häftigaste lopp jag har sprungit!!
Bilden ger mig inspiration och jag ler varje gång jag ser det. Vilken längtan jag får!

Visst är det fint?

20121024-141841.jpg

Warszawa i bilder

Vi hade en superfin helg i Warszawa.
God mat, fint hotell, många affärer och en fin stad.
Det var första gången för oss i Polens huvudstad så vi passade på att turista lite också.
En sak vi märkte var hur många amerikanska företag som finns!
Det var också billigt!
Jag kan starkt rekommendera en helg där!
Folk i polen är så snälla! De är extremt hjälpsamma.
Till exempel hjälpte några personer att ringa efter taxi åt oss medan vi satt på tåget. Fast de inte kunde någon engelska alls försökte de hjälpa oss tillrätta.
Det var samma sak över allt!

Njut av de fina bilder:



Gamla Stan i Warszawa. Visst är det ganska lik Stockholms?

Det är inte Broadway, det är Warszawa!


Warszawa Marathon 2012

Äntligen min racerapport.

Innan vi åkte till Warszawa undrade jag varför jag inte var så taggad för att springa. Jag kom fram att jag hade anmält mig för att jag behövde lite semester från mitt kaos på jobbet. Det sitter alltid bra lite kärlek-semester med älsklingen!

Vi valde ett fem stjärnor hotell mitt i stan. Vi skulle lyxa till lite extra när priserna var så bra.
Vi åkte redan i fredags så vi hann med att göra en massa saker men framför allt hann vi att mysa, njuta och ha det bra.

MÄSSAN


I fredags kväll träffade vi Magda för att hämta våra nummerlappar. Vi åkte buss till mässan och hämtade våra påsar med allt vi behövde: chip, nummerlappen och massa saker plus en fin t-shirt.

Det fanns några bra försäljare med löparsaker. Magda köpte en Buff och jag köpte ett par CEP kompression Calf Sleeves. Jättefina!
Allt var mycket billigare än i Sverige.

Jag kom tillbaka på lördag för att köpa ett SALOMON vätskebälte som jag gillade mycket. I Sverige kostar den cirka 475 kr. Där betalade jag bara 245 kr. Jag ska visa er vad jag köpte i ett annat inlägg.

LOPPET

Hela arrangement var bra. Starten var utanför den Nationella Fotbollsstadion och målet inne i Stadion som byggdes inför EM i somras. Stort och modernt! Imponerande faktiskt!


Vi startade kl. 9:10 och mitt mål var att springa i det tempo som skulle kännas bra. Ville framför allt testa mitt knä. Jag har tränat
ganska mycket styrka och core för att bli av med mitt löparknä.
Vädret var perfekt ca 12-14 grader så valet med kläder var lätt: linne och korta tights.

Det kändes lite tungt de första 3-4 km. Det är alltid så men jag vet också att det släpper och då skulle det kännas bra. Efter det började det att släppa och benen var pigga.

Jag hade ett lagom bra tempo som kändes som jag skulle kunna springa hur långt som helst. Vi sprang förbi många fina byggnader bl.a. Gamla stan, museet, operan mm Magda berättade om allt och jag fick en bra sightseeing tour med en bra guide! 😉

Efter 12 km kom vi på en RAK platt motorväg utanför stan. Där fanns absolut inget att se. Ingenting att se fram emot. Jag tyckte det var rätt tråkigt. Här hade jag börjat att springa ensam, Magda stannade på toan och vi tappade bort varandra.

Det här är ett litet marathonlopp jämfört med Stockholm, Berlin eller andra stora. Vi var ungefär 7,000 personer. Så vid den här tiden sprang jag ganska ensam. Det fanns lite folk då och då men jag kunde inte prata polska med dem.

Vi sprang ungefär 15-20 km som såg ganska lika ut hela tiden. Asfalt, gator, bilar det var allt! #långtråkigt!
Det var inte så mycket att se fram emot mer än den fina stadion. Då skulle betyda att målet var nära.

Än så länge hade jag sprungit bra och jag trodde jag skulle göra en superbra tid. Men…
Jag började att ha en svacka.  Och vad gör man då?
Jo, man försöker hitta en motivation eller tänka på någonting annat för att man vet det försvinner fort och då kommer det att kännas bättre igen.
På med musiken!
Det hjälpte en stund. Men huvudet var inte längre med. Huvudet skrek att jag skulle stanna och inte springa mer. Huvudet skrek hur tråkigt det kändes och huvudet signalerade till benen att det var jobbigt.
Det kändes jobbigt och jag var trött. Ville inte springa mer. Ville stanna och gå till hotellet.
Det är faktiskt första gånget i mitt liv jag funderade på att bryta ett lopp.

Men jag visste att snart skulle jag träffa älsklingen som väntade på mig någonstans vid 30 km. Jag sprang och sprang i långsammare tempo.
Ja, han var där! Med sitt stora leende och väntade på mig. Fick en kram och en puss.

Bild:Här kommer jag när jag såg älsklingen!

Nu skulle jag komma till km 35. Jag hade delat loppet i 4x 7km. Efter 35km var det bara ett block kvar.

De sista 7 km blev det lite bättre för det var mer publik och jag försökte verkligen hitta det positiva med att vara där.
Jag funderade på varför var jag där?
Gillar jag att springa sådana lopp?
Jag gillar att springa, ja. Men det börjar att kännas lite ointressant med att springa på gatorna och så mycket asfalt mmm
Nu var det bara 2 km kvar. När vi svängde på en gata såg jag Stadion igen. Då kom Magda bakom mig som hade sprungit ikapp mig.
Vi bestämde oss för att komma tillsammans i mål.
Vi kunde nu prata lite och peppa varandra. Vi kom till bron igen och nu var det 1 km kvar. Många barn var där på kanten och hejade på oss! Det var roligt!

Vi ökade tempo och sprang i in Stadion och in i målet. Tiden  är helt okej. Jag börjat att bli ganska nöjd med tiden som blev inget PB men en bra bit under 5 timmar. Bättre tid än årets Stockholm Marathon hi hi.
Så skönt!
Jag gjorde det igen. Mitt sjätte asfalt-marathon!

Fick min fin medalj, kramade Magda och blinkade till älsklingen som var där uppe på läktaren och hejade på oss. Som vanligt!
Efter vi hade hämtat våra påsar fick vi soppa! Ja, i Polen får man varm tomatsoppa med ris som återhämtningsmat.



Loppets plus
: Inget ont, känner mig stark och pigg direkt efter målet. Bra väder, bra arrangemang, publikvänlig.

Loppets minus: Förmycket asfalt och lite ömma tår.

Om du gillar att springa på gatorna jag kan rekommendera att springa Warszawa marathon. En fin stad, med underbart folk, god mat och jättebra priser.

Tack älskling för att du stödjer mig jämt!
Tack Magda för ditt sällskap! Vi gjorde det igen
Tack igen för allt pepp ni ger mig! Ni är bäst!

Ultralöpare

”Vilken dåre som helst kan springa maraton. Men det krävs en särskild sorts dåre för att springa ultramaraton”.
(Alan Cabelly – översatt)

Jag får ofta frågan om varför vill jag springa långt. Vad är det för roligt med att springa timmar efter timmar.
Jag bara vet jag älskar att utmana mig!
En del undrar vad det är jag håller på med när jag vill springa  långt. De undrar varför och förstår inte det!
Jag drömmer om att springa långt, långt.
Det vore häftigt att kunna till exempel springa hela natten. Eller kanske springa några dagar?
Jag har ganska många km att träna kvar innan drömmen blir verklighet! Jag vet det!
Springa och vara ute i naturen är den bästa som finns!

Lite längre, lite roligare!

Lite längre, lite roligare!

Jag hittade en superbra text som Jättelångt har publicerat:
Ultralöpning är inte en sport.
Det är en livsstil. Denna livsstil innehåller:

  • Ju roligare du har när du springer, desto mer kommer du att springa. Har du riktigt roligt kan du till slut springa hur långt som helst!
  • En ultralöpare håller på länge. För att kunna hålla på länge – och ha trevligt – så fikar ultralöparen. Som ultralöpare har du dessutom det angenäma problemet att få i dig tillräckligt med kalorier, istället för tvärt om. Ju mer fikapauser desto trevligare och desto längre kan du hålla på!
  • Ultralöparen har inte konkurrenter, den har medtävlande. I ultra handlar tävlingen om att klara av distansen. Den största konkurrenter är ditt eget psyke som säger åt dig att stanna då distansen sliter på kroppen. Bästa sättet att komma vidare är att ha så roligt som möjligt, dvs prata med dina kompisar som befinner sig i samma situation. Uppmuntra dem så gott du kan så kommer de att göra detsamma för dig!
  • Vill du få en annan ultralöpare att känna sig stark och orka ta sig vidare – spring strax efter den. Ganska få löpare blir uppmuntrade av att du springer före och ropar käckt ”skynda på!” till den som är tröttare. Men folk fungerar olika. Ultralöpning är ett perfekt tillfälle till att undersöka hur du och andra fungerar!! Fråga gärna din medtävlare hur den vill bli behandlad när den har svackor och tala om hur du vill bli behandlad vid svackor, så kan ni stärka varandra.
  • Riktigt duktiga ultralöpare fuskar genom att springa i uppförsbackarna. Vi andra, som vill hålla oss på den korrekta sidan, ser uppförsbackar som tillfällen till att äta och prata än mer, och att använda musklerna på ett annat sätt – genom att gå.
  • En ultralöpare vill ha valuta för startavgiften. Ju längre jag är ute desto mer får jag njuta!
  • Ultralöpare vet att livsstilen handlar om mycket mer än löpning. Springa vilse sätter en ny touch på redan kända löpsträckor och adderar ytterligare spänning till okända löpsträckor. I ultra är varje person som vågar ställa upp i tävlingen en vinnare. Ta sig i mål är bonus och ta sig i mål med längst sprungen sträcka är extra bonus! Detta stämmer överens med paragrafen om maximera njutningen ovan.
  • I ultraäventyret ingår att hantera alla situationer. Blåsor, blånaglar och för trånga skor på grund av svullna fötter stoppar inte en ultralöpare. En ryggsäck med mat, dryck, extra kläder, leukoplast, compeed, säkerhetsnålar, steriliserande våtservetter, plåster och idominsalva är ypperliga komplement till löpskorna. Ha med sig en tång att klippa upp för trånga skor eller klämmande hälkappor är tecken på extremt bra förberedelser!
  • Ett alternativ till tången är att köpa två nummer för stora skor till långa lopp. Fast tången bör vara med ändå.
  • En ultralöpare gödslar naturen. Den riktige naturvännen använder mossa eller sköljer av sig med vatten. Den pimpinette tar med sig toalettpapper. För att undvika (vad heter skavsår i häcken? Har för mig det brukar kallas något med …. eld? brand?), använd babyservetter eller smörj in underredet med barnolja, vaselin eller idomin. Sniglar fungerar i nödfall.
  • En plastpåse har räddat livet på mången mobiltelefon under regniga löpturer. Den du köper varmkorv av eller fikar hos under långturerna brukar uppskatta om sedlarna befunnit sig i samma plastpåse under löpturen.